Etikettarkiv: Spänning

Lex Duplex av Staffan Gullsby

”Med lex duplex,img_0528 lagen om två, menas att två ovanliga händelser inträffar i nära anslutning till varandra. Samtidigt är det först i efterhand man kan konstatera att det har inträffat. Det är egentligen samma sak som menas med uttrycket att en olycka sällan kommer ensam. (s. 182).

Lex Duplex är en intelligent författad roman som till ytan handlar om Sebastian Ekberg, överläkare på ett mindre sjukhus i en norrländsk by. En rad dödsfall inträffar och frågan väcks om det rör sig om mord eller om personerna bara befunnit sig ”på fel ställe vid fel tidpunkt” (s. 38). Om det rör sig om mord blir följdfrågan om det finns ett samband mellan morden eller inte. Sebastian Ekberg doktorerade i Stockholm varmed hans karaktär är teoretiskt lagd. Han drivs av en vilja att förstå hur saker och ting hänger samman, om de gör det. Denna drivkraft leder honom in på en väg där han försöker reda ut vad som skett i byn. Till hjälp har han sjukhusets IT-ansvariga Marie Bergström.

Romanens grundläggande intrig polariseras sedan genom att olika miljöer utforskas. I den norrländska byn har Pingstkyrkan ett relativt starkt inflytande på invånarna. Den Gud som förespråkas av kyrkan i romanen är den straffande Guden som utsätter sina följare för olika prövningar, bl.a. genom dödsfall. Denna miljö, med religionen i fokus, kontrasteras med sjukhusmiljön där vetenskapen och fakta ska vara drivkrafterna bakom att förklara varför och hur saker och ting sker. En tredje miljö utgörs av medias roll i romanen. De dödsfall som inträffat rapporteras av media på ett inte helt objektivt sätt varmed frågan om pressetik och källkritik lyfts. Reportrarna på byns lokaltidning gör allt för att skapa nyhetsrubriker oavsett om innehållet är fabricerat eller inte. Allt utfört i opinionsbildningens och yttrandefrihetens namn.

I romanen finns därmed motsättningen mellan vetenskap och religion (fakta vs tro) representerad, som går tillbaka hur långt i tiden som helst. Skapade Gud människan eller var det Big Bang, vetenskaplig fakta vs religiösa mirakel. Vad som är sant enligt den ena behöver inte vara sant enligt den andra, så vad är sanning? Denna fråga utreds av Staffan Gullsby på ett intelligent och tankeväckande sätt. För vad är egentligen sanning? Det som går att bevisa på vetenskaplig väg eller det som står i tidningen? Eller är sanning det som förkunnas av pastorn i Pingstkyrkan?

Det går inte att kort sammanfatta briljansen i Gullsbys roman för innehållet är så komplext. Romanen är verkligen intelligent skriven och det syns tydligt att dess innehåll har vuxit fram under många år. Allt är genomtänkt, från titeln Lex Duplex, till omslaget med EKG:et och korset, till sista ordet på sista sidan. Het magnifikt. Jag älskar verkligen att romanen är så mångbottnad, på ytan utspelas intrigen men sedan finns det en rad frågor under ytan och allt detta kan sedan översättas med Lex Duplex och det faktum att ”[b]ara för att det finns en korrelation behöver det inte föreligga kausalitet” (s. 182). För så är det, bara för att saker och ting inträffar samtidigt behöver det inte innebära att det finns ett orsakssamband mellan det inträffade.

Lex Duplex kan i min mening läsas och uppskattas av alla. Läsaren behöver inte gå i taket av förtjusning (som jag) över resonemangen kring korrelation och kausalitet, det går att förstå intrigen och innehållet ändå. Till en början funderade jag över om den yrkesjargong som förekommer försvårar läsningen av romanen, men nu, i efterhand, inser jag att detta inte är fallet. ”Coloncancern” (s. 26), ”divertikulit” (s. 26) och ”ATLS-konceptet” (s. 99) är exempel på läkarjargong som brukas av Gullsby men att jag inte riktigt förstår vad ATLS-konceptet innebär försvårar inte min förståelse eller uppskattning av romanen. Snarare bidrar det till att verklighetsförankra det som utspelas och det bevisar att Gullsby kan sina omgivningar.

Berättartekniken är även den utförd med briljans för Gullsby berättar inte en historia, han visar den för läsaren. Den allvetande berättaren fungerar som en kamera som sveper över de olika scenerna i romanen. Stundtals zoomar berättaren in på karaktärer ända in i deras medvetande. Kanske miljöerna hade kunnat zoomas in lite mer men helhetsintrycket är kanon. Så, som ett svar på Gullsbys efterord i boken: ”[j]ag har haft en bild i mitt inre när jag skrivit Lex Duplex. Det är inte troligt att precis samma bild framträder hos dig efter att du har läst men förhoppningsvis är de likartade.” (s. 285), kan jag bara skriva att jag inte vet om de bilder som uppstod hos mig är likartade med de Gullsby hade när han skrev romanen, men bilder har skapats hos mig, utan tvekan. Och detta är inte fallet med alla böcker, framför allt inte nybörjarböcker där berättelser ibland inte skapar några bilder alls hos läsaren då händelser berättas för läsaren istället för att de visas. Som avslutning lämnas här en bild från Lex Duplex:

”Allt var stilla. Tystnaden var total och i fyra hjärnor snurrade tankarna för att försöka få rätsida på vad som hade hänt. Nyss var allt normalt. De var på väg till stan för att äta söndagsmiddag på en restaurang. Nyss var det stoj i baksätet. Tre barn som såg fram emot ett äventyr. Nyss var familjen hel. Nu var allt förändrat.” (s. 5).

För alla er som inte har läst denna roman, gör det! Den är som en god karamell som ger (mer)smak i munnen långt efter att sista bladet har vänts. – Sandra Elma

 

Betyg: 4 av 5

Uppföljare: Lex Domini
Förlag: Visto Förlag

Share This:

Tangents av Agatha Rae

Ja, nu var det ett tag sedan jag skrev på min hemsida. Under den tid som gått har jag arbetat mycket tillsammans med Löv & Craig förlag som korrekturläsare och lektör. Jag vill passa på att  hurra lite extra för förlaget då det är nystartat av två mycket driftiga författare, Nicole Löv och Yamile Craig. Kännetecknande för L & C är deras snygga omslag, i alla fall i mina ögon. Nedan recenserar jag Tangents som är  ett samarbete mellan L & C förlag och Firefly and Wisp  och boken är på engelska. Nu finns den enbart på engelska men längre fram kanske den dyker upp i en svensk översättning, qui vivra, verra!

 

Tangents av Agatha Rae

11414833_694624003999341_841699287_o

”The view was amazing; two gigantic moons were hanging above the skyline, one was visibly smaller, it was probably further away. They lit the fields and forests giving the wheat and the sequoias a mysterious silver shade. It seemed there were millions of stars above them, some of them were creating a galaxy-like shape, which looked like a thick rope in the sky.”

(Tangents p. 223)

Tangents by the Polish author Agatha Rae, is a thrilling book about four different people who by some mysterious reason end up in a forest, somewhere. They fell asleep and when awake they realised that nothing was the same. All they thought was real suddenly turns upside-down, making them doubt everything around them and at the same time making them consider their own lives; their mistakes, the what-could-I-have-done-differently aspects of their lives. The core of the novel can be said to be: do not take anything for granted, you never know what you have until it is gone, however hollow this phrase may seem.

Agatha Rae is a truly skilful author, who manages to capture the reader’s interest, forcing him or her to keep on reading until the very last page. The characters come alive, lifting from the pages, entering the reader’s conscience. One feels what the characters are experiencing in the novel, and one cares; feeling sympathetic at one point and frustrated at another; condemning flaws in character and at the same time cheers for their victories.

The novel explores feelings and situations from the everyday life, which we all can relate to, thus making the recognition factor of the novel outstanding. Rick experiences a crisis at a bar when some adolescents are making fun of the fact that an old lady got raped. He gets appalled by the youths’ ignorance and the fact that no one else in the bar reacted to their behaviour:

”What they were really doing, was showing they don’t care, that they don’t give a fuck, that they have no respect for people. It’s the first step. The ignorance.” (p. 105)

By inserting up-to-date issues such as this one, Rae creates a trustworthy novel. From day to day we all hear news of people video filming accidents rather than making themselves helpful and this behaviour makes one contemplate who the worst are; the ones doing misdeeds or the ones passively standing by watching, doing nothing?

Rae’s ability to build up tension and to create shifts in setting is an additional strength of hers. As a reader one gets lulled into the ”safety” of everyday life, just to be cruelly awakened by the forest and all that it entails. One goes from love, disrespect, cruel parents, a disheartened teenage girl, to horror and adventure, making one feel an adrenaline rush as the characters run for their lives. The novel ends in a “what?!-are-there-no-more-pages-left” state of mind, making the reader yearn for more because there are so many questions to be answered; why are Rick, Dan, Anna and Matylda there, why them, what is the common nominator between these people, and why did this happen now and perhaps the most intriguing question of them all; what does the title Tangents really mean? I have a pretty good idea of the meaning and perhaps you will too, once you have read the novel…

”I would strongly recommend this novel to anyone who loves the combination of drama, suspension and adventure. If you liked the TV-series Lost then you will absolutely love Tangents.”

                                                                                       / Sandra Elma, lektör

 Finns att köpa hos bl.a.  Bokus, Adlibris, och Löv & Craig Förlag

Share This: